strand

Synonymer till strand

kust, brädd, rand; plage, badstrand, sandstrand, beach, playa

Användarnas bidrag

synonymer

badställe, sjökant

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder strand?

1. gränsområde mellan land och vatten: havsstrand, badstrand || -en;
  stränder

Hur används ordet strand?

På toaletten i den vackert upprustade Royal Festival Hall på Themsen södra strand i London blir jag lättad över skylten som varnar för skållhett vatten i varmvattenskranen.
Hajen gick till anfall när hon simmade vid en strand i nordöstra Brasilien i måndags.
En väktare blev på onsdagskvällen rånad på en värdeväska vid en livsmedelsbutik i Hässelby strand i nordvästra Stockholm.
På Kryssarkajen i Nacka strand börjar entusiasterna nu dra upp kilovis med kastspö och strömmingshäckla.
Minst tre personer dödades och flera skadades i ett självmordsdåd mot en restaurang nära en populär strand i Somalias huvudstad Mogadishu på fredagen.

strand i ordbok från 1870

Betydelse: Kant af haf, sjö, flod och så vidare
Synonymer: kant, brädd, kust, rand, lagg, ren, bryn, list, bräm, brätte, bård, skyve

Historik för strand

strand = fornsvenska, danska, anglosaxiska, engelska - medellågtyska, sen medelhögtyska stranl (-d-; nyhögtyska strand, havsstrand); ett speciellt urgermanska ord, avljuds-form till fornisländska o. fornnorska, norska strind, sida, remsa (se Strindberg); för övrigt omstritt. Väl med Persson IF Anz. 12: 17, Indog. Wortf. s. 450 f. med flera till urindoeuropeiska roten ster, utbreda, i latin sterno (jämför stråt), forngrekiska störnymi (jämför strategi) och så vidare, vartill även mir. srath, strand, fornslaviska stråna (av *stornä), sida, trakt; jämför strå, stråle, strö. - Parallellismen strand : strind ~ ra 11 d : norska rinde, bergsrygg, är säkerligen tillfällig. Ordet är nämligen ej, såsom stundom antagits, besläktat med rand (i så fall av urindoeuropeiska sr-); jämför de för visso befogade invändningarna mot den n a o. vissa andra sammanställningar av ord på sir- o. r- hos Persson Indog. Wortf. s. 453. - Härtill verbet stranda, väl från medellågtyska stranden; i äldre danska strande med mera även 'nåstranden' (liksom landa : lan d). - Strandrulling, större str., Aegia-lites hiaticula, o. mindre str., Aeg. canti-anus, Holmgren även: sandrulling (Zet-terstedt 1822 m. fl.), närmast om den förra, med syftning på hans livliga flygrörelser; för övrigt en av de få dcverbativa bildningarna på -ing, jämför fågeln, dop- p ing (kanske dock närmast en ellips till svenska dialekt doppnäbb osv.), ävensom t. ex. s j al v sp il Ii n g, s n öp i n g. En del andra beteckningar för strandrul-lingen syfta på lätena t. ex. (utom det riksspråkliga strandpipare) svenska dialekt tillä, tillika, (ska.) tullare (det senare sannolikt skämtsam ombildning efter eller anslutning till ska. tullare, tulltjänsteman), norska strandryle (till ryla, om olika läten). - Strandskata, Sverige Nilsson 1858, väl från danska strandskade', med syft-ning på den om skatan påminnande färgskruden. En annan beteckningar tjäll 2. - Strandsätta = danska strandsatte, egentligen bildlig användning av fornsvenska * strandsceiia (i slrandscelning, strandsätter), lagspr.: låta någon sitta på stranden (genom att olovligen tillgripa hans båt); alltså av ungefär samma slag som isolera till i tal. isola, ö. - Ett allmänt västgerm. ord för 'strand' är annars medellågtyska över, nyhögtyska ufer (ej i sydty.), anglosaxiska o/er, av urindoeuropeiska *äper-, vartill avledning *äper-io-s i forngrekiska åpeiros (dör.), épeiros, strand, fastland; jämför armen, aphn. Se för övrigt H. Petersson He-terokl. s. 43.